En MeWe är född

Det finns ingenting som gör mig så irriterad som när det görs försök att bunta ihop generationer och dra dem över samma kam. Senast i DN idag, de säger att jag är en MeWe.

Vad fan är det för fel på dessa människor? Att göra undersökningar om hur en viss åldersgrupp mår eller vad dess aspirationer är, det är förståeligt. Helt OK. Men att skriva att dagens ungdomar är individualister och sedan klumpa ihop dem såhär, är inte det som att skapa ett politiskt parti för anarkister?

Redan i ingressen börjar mitt blod koka, "...glöm ironiska generationer som X och Y. Nu kommer MeWe - eller JagVi-generationen". Det låter som något producerat, lanserat och marknadsfört, namnet i sig låter som en spelkonsol.

Jag är trött på att få förklarat för mig vem jag är. Har heller aldrig varit en ironisk X eller en ironisk Y. Jag trodde att Henrik Schyffert var den enda sanna ironikern i det här landet, och sist jag kollade (precis just nu) var han född den 23 februari 1968.

Nej, tacka vet jag Rebecka Lindberg som redan 2005 skrev att det bara blir löjligt att hålla på med såna här försök till tendensanalyser.

När jag var så pass ung att det var viktigt att tillhöra en subkultur var det enorma skillnader mellan person och person. Det gick så långt att det var löjligt, nån var indie/goth med dragning åt lo-fi-elektro och var tvungen att klä sig med hög precision, en annan var politisk hiphopare i elevrådet och var så illa tvungen att graffa på fritiden. Varenda människa var en liten egen subkultur. Att komma och påstå att dom alla var likadana vore väldigt otaktiskt.

Men jag tror att det hör ihop med åldern på de som gör såna där undersökningar, och de som intresserar sig för dem och skriver om dem. De verkar ha det behovet att applicera samma tänk på alla som de gör på sig själva. De har ju svaret i handen. Ah, just det det var så här min generation kom att bli.

Det är nog därför det var ett så vidrigt tjat och hets kring vår generations generationsroman innan ..

..
uh, ursäkta, jag får kväljningar.

innan Snabba cash kom. Äntligen! Nu har vi svaret, alla som är födda under en tioårsperiod kan summeras i 474 sidor om den jugoslaviska maffian. Samma sak var det med generationsfilmen Darling, som inte vår generation, det var en helt annan generation, beslutade skulle få hederstiteln "generationsfilm".

Jag har inget emot Snabba cash, jag har inte läst den. Och Darling är ju en favorit inom svensk film de senaste åren. Det jag får kväljningar av är en äldre generation som är så snabb på att fixera nästkommande generationer. Och jag får liksom känslan av att vi vill inte ens prata med er, inte om sånt här i alla fall. Lämna oss i fred om ni bara ska klappa oss på huvudet och säga "sådär var vi också".